Dag 3 - torsdag 7 juni

Exeter - Tavistock - Exeter

Dagens frukost var ett gatlopp efter de sex skivor ost som serverades till vårt sällskap om 26 personer. Vi trodde att personalen överraskats av anstorm-ningen i går, men lärde oss att det nog inte var fallet ty varje morgon lades endast sex skivor ost fram på frukostbuffén. Det fanns naturligtvis mycket annat att välja på och säkert lämnade ingen bordet hungrig, men vi måste ha framstått som Egyptens gräshoppor, eller plundrande vikingar, när vi länsade buffén varje morgon.

På vägen till våra två besöksmål idag korsade vi den mäktiga Dartmoorheden. Trakten är lika glest befolkat som Norrland, det är därför ett av Englands största fängelser ligger utkastat mitt på heden, berättade Peter medan vi andra höll andan vid varje möte på den alltför smala vägen. Stundtals var det så trångt att en måste backa för att släppa fram den andre vid möte. Dee hade naturligtvis full koll på bussens alla hörn så vi kom igenom de trånga passagerna utan missöden. Så småningom öppnade landskapet sig alltmer och vägen blev tillräckligt bred för att tillåta mötande trafik utan problem. Ungefär mitt på heden stannade vi till för en bensträckare och för att titta på fåren och hästarna som går lösa här. Det är ett stort, böljande och sällsamt landskap.

Dagens första stopp var The Garden House som ägs av The Fortescue Garden Trust. Trädgården skapades efter andra världskriget av växtsamlaren Lionel Fortescue. En av trädgårdens höjdpunkter är normalt den muromgärdade trädgården i anslutning till ruinerna av en gammal prästgård. Vid vårt besök var denna del av anläggningen emellertid under renovering och omplantering och alls ingen höjdpunkt. Fram till för ett par år sedan ansvarade Keith Wiley för anläggningens utveckling och gränsen mellan den anlagda trädgården och det omgivande landskapet suddades under denna tid medvetet ut.

Dagens andra mål var Keith Wileys nuvarande och alldeles egna projekt: The Wildside Nursery.

Anläggningen är under uppbyggnad och historien bakom dess tillkomst är
att Keith Wiley efter 25 år, varav många som Head Gardener, på The Garden House tog sin Mats ur skolan efter ett ägarskifte för några år sedan. Han köpte en äppelodling några kilometer från sin gamla arbetsplats och den håller han sakta men säkert på att förvandla till en unik anläggning efter eget huvud och med små medel. Keith och hans fru Ros bor i ett litet hus på platsen och driver en liten plantskola med det dubbla syftet att både skapa intäkter och förse anläggningen med plantmaterial.

Vi hade förmånen att lyssna på honom när han själv berättade om idéerna och arbetet för att förverkliga dem. Hur han skalat av matjordsskiktet från hela ytan för att kunna modellera upp ett kuperat landskap med kullar, dalar och slänter i olika väderstreck på den tidigare helt platta åkern. Därefter har han lagt tillbaka matjorden igen, olika tjockt lager beroende på vilka växt-betingelser han ville skapa på varje yta. Keith Wiley brinner verkligen för sin dröm! Det skulle vara intressant att komma hit igen om några år för att se hur drömmen blivit verklighet.